Lön och villkor

Kortare uppsägningstid för vissa chefer, bättre möjligheter till stöd för den som blir utköpt och en partsgemensam undersökning med särskilda frågor om chefers arbetsmiljö. Det är några av de förändringar arbetsgivare och fack kommit överens om i de nya avtalen för den statliga sektorn.

Avtalsförhandlingarna för statligt anställda är i full gång. Facken har ställt krav på att chefer ska få bättre förutsättningar och bättre arbetsmiljö. Chefernas arbetssituation har blivit alltmer ansträngd, menar STs förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar.

Inom några verksamhetsområden har chefslönerna på de statliga myndigheterna ökat kraftigt, men på andra områden är chefernas löneutveckling inte alls lika snabb. STs chefsombudsman Ida Meric framhåller behovet av att lyfta grupper med låga löner.

Chefer på många statliga myndigheter sitter osäkert. Särskilt på stora myndigheter är det vanligt med tidsbegränsade förordnanden, visar en enkät som Publikt gjort. ”Det känns otidsenligt och riskerar att göra chefsrollen nervös”, säger Ida Meric, chefsombudsman på ST.

Rikspolischefen Petra Lundh är den högst betalda myndighetschefen vars lön sätts av regeringen. Hon är ett exempel av många på nytillträdda myndighetschefer som får högre lön än sin företrädare. Men det finns också myndigheter där den nya chefen tjänar mindre än den förra.

På statliga myndigheter tjänar första linjens chefer i snitt strax under 60 000 kronor i månaden. Men Publikt Chefs jämförelse av medianlönerna inom statsförvaltningens olika arbetsområden visar att skillnaderna mellan olika verksamheter är stora. Bäst betalt har chefer inom flygtrafiken, medan chefer på kriminalvårds- och brottsutredningsområdet hamnar i löneligans bottenskikt.

Mer än tre fjärdedelar av de chefer som besvarat STs medlemsundersökning anser att de har en hög arbetsbelastning. Det är en klart större andel än bland ST-medlemmarna som helhet. När det gäller den egna lönen är cheferna mer nöjda än andra ST-medlemmar.