Vanligt att lönen höjs vid skifte på chefsposten
Rikspolischefen Petra Lundh är den högst betalda myndighetschefen vars lön sätts av regeringen. Hon är ett exempel av många på nytillträdda myndighetschefer som får högre lön än sin företrädare. Men det finns också myndigheter där den nya chefen tjänar mindre än den förra.
När Petra Lund tillträdde som rikspolischef 1 december förra året fick hon en månadslön på 188 000 kronor. Det var drygt 8 000 kronor – eller 4,5 procent – mer än den tidigare rikspolischefen Anders Thornberg hade när han lämnade posten.
Petra Lundh är inte ensam om att få en högre lön än sin företrädare. Det tycks vara det normala när en ny myndighetschef börjar, visar Publikts sammanställning av ett antal skiften på de högsta chefsstolarna i statsförvaltningen under det senaste året.
Nyligen meddelades att Olivia Wigzell blir ny generaldirektör för Folkhälsomyndigheten, en post hon vikarierat på under en tid. Hennes lön som ordinarie generaldirektör blir 144 300 kronor i månaden, drygt 10 procent mer än de 130 500 kronor i månaden som företrädaren Karin Tegmark Wisell hade.
Det är en större ökning än vid de flesta skiften, och kan förmodligen förklaras med att Olivia Wigzell fått behålla den lön hon hade på sitt tidigare jobb som generaldirektör för den större myndigheten Socialstyrelsen.
Integritetsskyddsmyndigheten är en annan myndighet där generaldirektörslönen höjts kraftigt vid ett chefsbyte. Den nye generaldirektören Eric Leijonram, som tillträdde 1 oktober, får en månadslön på 123 000 kronor, mer än 15 procent mer än företrädaren Lena Lindgren Schelin, som hade 106 400 kronor i månaden.
En rad andra myndighetschefer som tillträtt under det senaste året har liksom Petra Lundh fått en lön som är mellan 4 och 7 procent högre än företrädarens. Bland dem finns Joakim Malmström på Skolverket, Erik Eklund på Sjöfartsverket, Rikard Jermsten på Ekobrottsmyndigheten, Maria Hemström Hemmingsson på Arbetsförmedlingen, Lars Lööw på Arbetsmiljöverket och Anna Ledin på Havs- och vattenmyndigheten.
Det finns dock även några nya myndighetschefer som får ungefär samma lön som sina företrädare. En av dem är Olivia Wigzells efterträdare på Socialstyrelsen, Björn Eriksson, som får 144 000 kronor i månaden, 300 kronor mindre än vad hon hade.
Lise Tamm, ny generaldirektör på Jämställdhetsmyndigheten, får när hon tillträder i november en lön på 107 000 kronor. Den tidigare generaldirektören Lena Ags månadslön var 106 400 kronor.
Michael Claesson, ny överbefälhavare sedan 1 oktober, är den enda myndighetschef av dem vars löner Publikt granskat som står ut genom att tjäna klart mindre än sin företrädare. Hans månadslön är 175 000 kronor, den tidigare överbefälhavaren Michael Bydén hade 181 500 kronor i månaden.
Det gör ändå Michael Claesson till en av landets högst betalda myndighetschefer, men mellan honom och Petra Lundh finns Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg, med 183 600 kronor i månaden, Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm, med 178 800 kronor i månaden, och Migrationsverkets generaldirektör Maria Mindhammar, med 176 000 kronor i månaden.
Det är regeringen som beslutar om lönen för de flesta myndighetschefer, både då deras ingångslön sätts och vid den årliga lönerevisionen.
