Stor skillnad i löneutveckling för statens chefer

I det senaste centrala löneavtalet på myndighetsområdet var det så kallade oenighetsutrymmet 4,1 procent vid lönerevisionen 1 oktober 2023 och 3,3 procent 1 oktober 2024. Det är den lägstanivå som lönerna ska höjas med om inte de lokala parterna kommer överens om annat.

En jämförelse av den partsgemensamma statliga lönestatistiken för september 2023 och september 2024 visar att löneutvecklingen för första linjens chefer i staten under dessa 12 månader skiljer sig åt kraftigt mellan olika verksamhetsområden. På några områden har medianlönen ökat betydligt mer än den lägstanivå avtalet slår fast för den lönerevision som ska ske under perioden – alltså 4,1 procent. För andra grupper av chefer är ökningen betydligt mer blygsam.

Regeringens satsningar på rättsväsendet verkar ha fått genomslag på chefslönerna i de olika delarna av rättskedjan. Polisen, åklagarna, domstolarna och Kriminalvården ligger alla relativt högt.

De allra största höjningarna syns på områdena kriminalvård samt brottsutredningsarbete inom Polisen. Där har medianlönerna för första linjens chefer ökat med 7,7 respektive 11 procent.

I Polisens fall förklaras lönelyftet med att de två lönerevisionerna i det tvååriga avtalet slogs ihop, förklarar ST-avdelningens ordförande Pär Renberg. Men även räknat över en tvåårsperiod har lönerna ökat mer än inom flertalet av de andra verksamhetsområdena inom staten.

Pär Renberg misstänker att de brottsutredningschefer som är poliser har gynnats mer än de civila cheferna inom området. Hans bild är att den politiskt beslutade polislönesatsningen har huvudsakligen gått till poliser över hela linjen.

– Det är vi i varje fall säkra på när det gäller gruppchefer, säger han

Gruppchefernas löner redovisas uppdelat på poliser och civilanställda. Enligt den statistik som Pär Renberg har tagit del av var medianlönen för poliser i gruppchefsposition 50 100 kronor i maj 2024, medan den för övriga gruppchefer var 46 210 kronor.

Kriminalvården har genomfört en stor lönesatsning, som omfattar de flesta av myndighetens anställda. En av de grupper som fått del av lönelyftet är första linjens chefer i klientnära verksamhet. En del av ökningen förklaras dock även här av att myndigheten har flyttat sin revisionstidpunkt – i Kriminalvårdens fall handlar det om en senareläggning från september till december.

Enligt ST-avdelningens ordförande Joachim Danielsson har Kriminalvården under en längre tid satsat på höjda löner för första linjens chefer, vilket väckt facklig kritik. Eftersom pengarna till dessa satsningar har tagits från det allmänna löneutrymmet har det inneburit lägre löneökningar för andra grupper, och därmed också ökade löneskillnader.

– Vi har sett i ganska många år att chefslönerna höjs mer än avtalsvärdet. Cheferna ska absolut ha en bra löneutveckling, men det ska ske inom ramen för vad övriga grupper genererar till det allmänna löneutrymmet, säger Joachim Danielsson.

Han anser att cheferna borde ha en separat lönerevision med ett eget löneutrymme, för att deras löneökningar inte ska gå ut över andra grupper.

Men den senaste revisionen har han ingen kritik emot.

– Det här var pengar utanför det allmänna revisionsutrymmet, konstaterar han.

En annan länk i rättskedjan, domstolarna, har inte haft lika god löneutveckling som Polisen och Kriminalvården. I den partsgemensamma lönestatistiken finns två kategorier för första linjens chefer: dömande och icke dömande verksamhet. Skillnaden dem emellan är stor. Medianlönen för chefer i dömande verksamhet var i september förra året 81 300 kronor, medan cheferna i icke dömande verksamhet hade en medianlön på 46 100 kronor.

Veronica Wetterhag, som tills nyligen var avdelningsordförande för ST inom Sveriges Domstolar, anser att det gapet är för stort.

– Chefer över dömande verksamhet är visserligen jurister, men chefsuppdraget är på vissa sätt lika för alla, säger hon.

Under perioden ökade dock lönerna för cheferna i icke dömande verksamhet mer än för deras chefskollegor i dömande verksamhet: 5,1 respektive 4,0 procent.

Det är ett litet steg i rätt riktning, tycker Veronica Wetterhag. Men ett grundproblem är att löneläget på domstolarna generellt är lågt, både för chefer och medarbetare, menar hon.

– Lönebilden har sett ut så här i många år. Blir man chef kanske lönen höjs med 10 000 kronor, men då har man legat lågt innan. Man måste höja golvet.

Caroline Hindmarsh, tillförordnad enhetschef på Domstolsverkets förhandlingsenhet, framhåller att lönesättningen för chefer påverkas av såväl utbildningskrav som lagreglerade begränsningar om vilka som får vara chef över ordinarie domare. Även hon ser dock problem med en alltför låg lönenivå.

– Det finns absolut utmaningar. Vi vill behålla vår personal, och ibland syns tecken på att det är svårt, att man kan få en bättre löneutveckling på andra håll.

I den partsgemensamma statistiken finna enstaka myndigheter där medianlönerna sjunkit. En förklaring till detta kan vara att enskilda individer med hög lön gått i pension eller bytt jobb och att personer som nyligen rekryterats börjat på en lägre nivå. En annan möjlig förklaring är att placeringarna i olika kategorier i det statliga klassificeringssystemet Besta har ändrats. Det tycks exempelvis vara fallet med området flygtrafikarbete, där medianlönen för första linjens chefer minskade med 0,54 procent. Tidigare bestod den gruppen i princip enbart av chefer på Luftfartsverket, men i statistiken för 2024 års löner har en grupp från Försvarsmakten tillkommit.

Vissa chefsgrupper i staten har för låga löner, anser STs chefsombudsman Ida Meric, som reagerar på att lönestatistiken innehåller grupper med en medianlön under 50 000 kronor i månaden.

– Det är konstigt att vi fortfarande har så låga löner i staten. Det skulle kunna finnas skäl för en sådan lön men då i undantagsfall, och för en enskild individ. Det är ett ansvarsfullt arbete att vara chef, säger hon.

Två av de grupper där medianlönen ligger under 50 000 kronor är kriminalvårdsarbete och brottsutredande arbete – trots de stora lyften.

– Nivåhöjningarna för dem är positiva, och det kanske är så att man inte kan förflytta hela berget på en gång. Men jag hoppas att arbetet för dem fortsätter, säger Ida Meric.

Sedan länge finns en policy om att staten inte ska vara löneledande, och därför behöver myndigheterna kunna locka med annat, framhåller hon.

– Jag tror att man måste vakna upp om staten ska kunna locka till sig yngre personer. Man kan förbättra andra villkor än lön, exempelvis flexibla arbetstider, utvecklingsmöjligheter och även att få påverka sitt arbetsliv i vidare bemärkelse. Vi vet från STs undersökningar att en sak som lockar människor att bli chefer är att de får vara med i ett utvecklingsarbete.