Chefernas situation glöms ofta bort i arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöverket gjorde under 2022 och 2023 närmare 1 100 inspektioner på privata företag för att undersöka hur arbetsmiljön för den första linjens chefer hanteras. Inspektionerna visade att den ofta inte uppmärksammas alls. 65 procent av företagen fick anmärkningar. Stora företag hade något sämre utfall än de minsta.

En brist kan vara att cheferna utesluts från vanliga medarbetarenkäter eller inte identifieras som specifik grupp. De kan också förbises vid skyddsronder och andra delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Deras särskilda situation blir därmed osynliggjord, och det är ett problem, anser projektledaren Malin Cato på Arbetsmiljöverket.

– Första linjens chefer hamnar lätt i kläm mellan medarbetare underifrån och organisationen uppifrån. Det innebär i sig en belastning. Vi ser också att man kan missa risker, exempelvis om chefen har förtroendearbetstid och ingen har koll på hur mycket hen arbetar, säger hon.

Det är vanligt att cheferna har någon form av medarbetarsamtal med en överordnad chef, men i de situationerna ligger fokus sällan på arbetsmiljön, menar Malin Cato.

– Ofta handlar de snarare om verksamhet och ekonomi, med redovisningar av produktionsmål och budgetmål.

Det är alltid den högsta ledningen som ytterst har arbetsmiljöansvaret. Men på de flesta arbetsplatser är ansvaret delegerat till chefer på olika nivåer, och det innebär att även chefer på den lägsta nivån företräder arbetsgivaren vad gäller arbetsmiljön. Skyddsombuden kan ha svårt att stötta någon som de ser som sin motpart, och riskerar att missa frågor som rör chefens egen arbetsmiljö, konstaterar Malin Cato.

– Det är en problematik som man kan lyfta. Vi har sett att det ibland fungerar bra och ibland mindre bra. Det beror mycket på relationen till den man ska representera och vilka kunskaper man har. Det finns de som har hanterat det bra även om skyddsombudet är en underställd medarbetare som ska hjälpa sin chef.