Många av STs chefsmedlemmar jobbar över varje vecka
Mer än hälften av de svarande cheferna i STs arbetsmiljöundersökning uppger att de jobbar övertid minst en gång i veckan och var tionde chef gör det varje dag. ”Jag kopplar den siffran till att man också svarar att man har för mycket arbetsuppgifter”, säger STs chefsombudman Ida Meric.
Svaren i STs arbetsmiljöundersökning, som skickats till alla förbundets yrkesverksamma medlemmar och besvarats av 925 chefer, visar att många chefer upplever en hård press.
16 procent av de svarande cheferna definierar sin arbetsbelastning som ”mycket hög” och ytterligare 56 procent som ”hög”. 45 procent anser att de har för mycket att göra och 52 procent att de har för många arbetsuppgifter.
52 procent av de svarande cheferna anser också att arbetsbelastningen ökat de senaste två åren. Det är fyra procentenheter mer än bland samtliga svarande ST-medlemmar.
– Jag tror att detta handlar mycket om nedskärningar och besparingar – det påverkar även chefers möjligheter att hinna med, säger STs chefsombudsman Ida Meric.
På frågan om det administrativa stödet är tillräckligt för att hinna med arbetet som chef svarar 34 procent ja, 26 procent ”delvis” och 40 procent nej.
Ida Meric tror att många chefer själva tvingas hantera den administrativa bördan – ofta genom att jobba övertid.
– Jag kan tänka mig att man under kontorstid i stor utsträckning sitter i möten och samtal med kollegor, och det som blir över, som administration, får man göra enskilt på övertid, säger hon.
54 procent av cheferna svarar att de jobbar över minst en gång i veckan, och 10 procent att de gör det dagligen. Bland samtliga svarande är det en knapp tredjedel som uppger att de jobbar övertid minst en gång i veckan och 3 procent som gör det varje dag.
Ett annat skäl till att cheferna har en hög arbetsbelastning och ofta behöver jobba över kan vara att omställningen till nya arbetssätt under och efter coronapandemin ställt höga krav på ledarskapet, menar Ida Meric.
– Det har skett en förändring för många chefer när vi börjat arbeta mer på distans och i hybrida former. Det har påverkat sättet man är ledare på, och det kan ha varit arbetskrävande att få det att fungera, säger hon.
Många av svaren tyder på att cheferna upplever att kraven på dem är höga, och åtskilliga anser också att förväntningarna är otydliga. 26 procent av cheferna i undersökningen svarar att otydliga förväntningar är ett arbetsmiljöproblem. Bland samtliga svarande ST-medlemmar är dock den andelen något större.
35 procent av cheferna anser också att ”tydliga förväntningar på mig som medarbetare” är en positiv faktor i arbetsmiljön.
– Jag tror att många chefer har möjlighet att hitta sin roll i en dialog. Många svarar att de har stort eget inflytande över arbetet och jag misstänker att det bidrar till att det inte är fler som upplever att otydligheten är så problematisk. Att många också svarar att de har ett bra samarbete med kollegor kan också vara en del av förklaringen, säger Ida Meric.
En stor majoritet av de svarande cheferna, omkring nio av tio, instämmer även helt eller delvis i att de har tillräckliga befogenheter och tillräckligt stöd från överordnade chefer för att kunna fullfölja sitt uppdrag som chef.
Överlag är cheferna, liksom i många liknande undersökningar, på många områden mindre missnöjda med sin arbetsplats och sin arbetsmiljö än vad de övriga svarande är.
Det förvånar inte Ida Meric.
– Det är min erfarenhet att det brukar vara så. Man har ofta större möjlighet att påverka och mer insyn i beslut, det bidrar, liksom att man har större möjlighet att styra arbetet själv.
På frågan ”På det hela taget, hur nöjd är du med din nuvarande arbetssituation?” svarar tre fjärdedelar av cheferna att de är ganska eller mycket nöjda. Andelen mycket nöjda är 28 procent, vilket kan jämföras med 18 procent bland samtliga svarande.
Bland cheferna är andelen som anser att arbetsplatsen har en bra fysisk arbetsmiljö betydligt större än bland samtliga svarande. Cheferna är också betydligt mer nöjda med en rad specifika aspekter av den fysiska arbetsmiljön, som belysning, ljudnivå och tillgången på tysta ytor.
Likaså anser de svarande cheferna i större utsträckning att arbetsplatsen är bra ur ett organisatoriskt och socialt arbetsmiljöperspektiv. Bland cheferna är exempelvis andelen som anser att de har varierande arbetsuppgifter och eget inflytande över arbetet och arbetstiden större än bland samtliga svarande. Det är också färre chefer som ser problem med konflikter på arbetsplatsen.
För att komma till rätta med de problem med chefers arbetsbelastning som syns i undersökningen behöver cheferna ges bättre förutsättningar att utöva ett gott ledarskap, menar Ida Meric – men hon lyfter också fram behovet av dialog om förväntningarna.
– Det finns både uttalade och outtalade krav på chefer, och man måste reda ut vad som gäller. Som det här med att ständigt vara uppkopplad – är det verkligen så att det är nödvändigt? Eller är det exempelvis så att man har medarbetare som förväntar sig att man hela tiden är tillgänglig, och att man behöver göra tydligt att det inte är möjligt?
ST gör en arbetsmiljöundersökning vartannat år
Enkätundersökningen om arbetsmiljö skickas ut vartannat år till STs samtliga yrkesverksamma medlemmar och har i år besvarats av 22 328 personer, av vilka 925 uppgett att de är chefer. Undersökningen genomfördes mellan 9 och 23 april 2024.