Distansarbetet gör det svårare att vara chef
43 procent av de statliga myndigheterna anser att det blivit svårare för chefer att styra och följa upp verksamheten när medarbetarna distansarbetar, visar en enkät som Riksrevisionen gjort. Ännu fler har bekymmer med att skapa en god introduktion för nyanställda, fånga upp medarbetares behov och skapa sammanhållning i gruppen.
Riksrevisionen har gjort en omfattande granskning av hur distansarbetet har påverkat myndigheterna och deras anställda efter pandemin. Underlaget består bland annat av enkäter till myndigheter och deras anställda samt intervjuer med myndighetsföreträdare.
Granskningen visar att omställningen till ett arbetssätt med omfattande distansarbete har fått delvis olika följder för chefer och medarbetare. Medan medarbetarna i huvudsak ser positivt på att jobba hemifrån har chefsrollen i flera avseenden blivit mer komplicerad, konstaterar Riksrevisionen i sin rapport.
Ett exempel på det är att 43 procent av myndigheterna uppger att chefernas möjlighet att styra och följa upp sin verksamhet har försämrats. En majoritet svarar dock att den inte har försämrats, och några myndigheter anser till och med att den förbättrats.
Riksrevisionen har också skickat en mer detaljerad enkät till samtliga anställda på fyra myndigheter – E-hälsomyndigheten, Lantmäteriet, Länsstyrelsen i Uppsala län och Skatteverket. Av svaren i denna enkät framgår att cheferna har fler problem att brottas med.
Ungefär var fjärde av de knappt 700 cheferna som svarat på enkäten tycker exempelvis att det har blivit svårare att leda och fördela arbetet.
På Länsstyrelsen i Uppsala län är den andelen betydligt större, 60 procent. De svarande på länsstyrelsen – såväl chefer som medarbetare – är generellt mer negativa än på de andra tre myndigheterna. Enligt Riksrevisionens rapport kan en förklaring vara att omställningen till distansarbete varit större där. Länsstyrelsen i Uppsala län har bara ett kontor, och före pandemin var närvaron stor. De andra tre myndigheterna har fler kontor och hade redan tidigare ställt om till virtuella organisationer.
Enligt länsstyrelsens HR-chef Karolina Erwander ska myndigheten nu arbeta med att förbättra stödet till cheferna.
– Vi tar upp olika frågor i chefsforum. Det handlar bland annat om att förbättra den digitala mognaden och kameraanvändning. Genom att vi ser till att kameror används och att de finns i alla mötesrum så förbättrar vi arbetsmiljön för hybridmöten samt chefers möjlighet att se sina medarbetare trots digitalt arbete, säger hon.
Gemensamt för alla fyra undersökta myndigheter är att cheferna – i varierande grad – upplever att distansarbetet gjort det svårare att ge nyanställda en god introduktion på arbetsplatsen, främja en god sammanhållning i den egna arbetsgruppen samt fånga upp hur medarbetare mår och vilket behov av stöd de har.
STs chefsombudsman Ida Meric tror att chefer kan ha nytta av att nätverka med varandra för att byta idéer om att leda på distans.
– Man behöver kanske hitta nya lösningar på exempelvis samvaro, att ses fysiskt eller sammanstråla digitalt, säger hon.
Hon framhåller också vikten av en tät kontakt mellan chefer och medarbetare vid distansarbete.
– Cheferna måste ta initiativ och prioritera det, det ska inte bara ligga på medarbetaren att begära avstämningar.
De frågor som Ida Meric får från chefer på statliga myndigheter handlar dock inte så mycket om den här sortens problem, utan om chefernas mandat att själva reglera distansarbetet i arbetsgruppen.
– Det händer att generaldirektören tar beslut som hindrar första linjens chefer att göra en bedömning, och då känner man sig vingklippt. För en del medarbetare fungerar distansarbete väldigt bra, medan andra behöver vara på plats av olika skäl. När man fattar beslut som gäller alla försvåras chefernas möjlighet att leda arbetsgrupperna på bästa sätt, säger Ida Meric.
