Tid för återhämtning ger vinster på många plan

När Arbetsmiljöverket vartannat år ställer frågor till landets arbetstagare brukar ungefär var fjärde uppge att de har besvär orsakade av arbetet. Det vanligaste besväret är trötthet. Hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställning och långvarigt stillasittande anges ofta som orsaker.

Samtidigt är trötthet ett komplext fenomen som även kan bero på sjukdom, ett kämpigt privatliv eller osunda vanor. Eller vanligt simpelt vintermörker. Oavsett orsak behöver den som besväras av trötthet anstränga sig mer för att orka göra sitt jobb. Det kan ge ett stresspåslag som i sin tur leder till ökad trötthet.

– Det blir en ond cirkel. En vanlig konsekvens av trötthet är sämre arbetsförmåga, att man inte hinner så mycket som man skulle göra om man var mindre trött, vilket skapar oro och ännu mer stress, säger Göran Kecklund, sömn- och stressforskare vid Stockholms universitet.

Konsekvensen blir en ökad risk för utmattning och annan psykisk och fysisk ohälsa. Forskningen visar också att trötthet på jobbet leder till att personalens produktivitet minskar och risken för olycksfall ökar.

I ett nytt projekt undersöks om trötthet även försämrar samarbetsförmågan.

– Resultaten är inte klara, men det är teoretiskt rimligt att vi blir sämre på att lyssna, föra dialog och väga in andras perspektiv när vi är trötta, säger Göran Kecklund.

Trötthet på jobbet beskriver Göran Kecklund som ett symptom på en obalans mellan arbetsbelastning och återhämtning. Här har chefen en viktig roll att spela. Till att börja med behöver man vara vaksam på signalerna.

– Det kan vara att någon i personalen inte kommer ut och fikar. Man vill säkert vara delaktig i det sociala, men har så fullt upp att man inte orkar. I stället drar man sig undan.

Långa perioder med trötta ögon, gäspningar och svårighet att fokusera är andra tecken att hålla koll på.

– Jag tror också att det är ganska lätt att märka i vardagsdialogen när någonting inte stämmer, säger Göran Kecklund.

När en medarbetare visar tecken på varaktig trötthet är det dags för chefen att agera. Göran Kecklund tror mycket på ”det goda samtalet”.

– Det kan vara ett utvecklingssamtal. Men är det långt dit kan det vara ett vanligt ”bry-sig-om-samtal”. Stäm av läget och stötta personen att ta kontakt med företagshälsovården. Och avlasta arbetsuppgifter och omprioritera om det behövs.

Hemmajobbare är ett särskilt kapitel. För vissa kan det vara svårt att dra en tydlig gräns mellan arbete och fritid. Mejlkollandet och ”småjobbandet” glider lätt över till kvällar och helger.

– Det är typiska saker som kan leda till allvarlig trötthet. Så där får man vara uppmärksam.

I Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Organisatorisk och social arbetsmiljö” finns viktiga riktlinjer om arbetstid och arbetsbelastning som alla chefer behöver känna till.

– Där betonas återhämtningens betydelse och arbetsgivarens ansvar vad gäller arbetsbelastning, säger Göran Kecklund.

Han ser många vinster för den chef som arbetar aktivt med dessa frågor. Sjukskrivningarna blir sannolikt färre och kortare. Bekymmer med utdragna och dyrbara rekryteringar kan minska – i stället får man en fast och motiverad arbetsstyrka som gillar sin arbetsplats.

– Och du blir en populär chef! Alla gillar en chef som bryr sig om medarbetarna.

Tomas Fröstberg, skyddsombud och regional ombudsman på ST, instämmer.

– Man har hur mycket som helst att vinna. Vill man komma åt till exempel sjukskrivningstal tror jag att det är här man har mest att hämta.

Bra resultat och hög produktivitet ser Tomas Fröstberg också som nära sammankopplat med en viktig faktor på alla arbetsplatser: trivseln.

– Tar man de här frågorna på allvar tror jag att arbetstagarna både mår och presterar bättre.

Andra sidan av myntet är att det här är en ledarstil som kan bli ganska betungande.

– Det är inte ovanligt att chefer får problem med en väldig trötthet. Och då blir man antagligen en dålig chef, säger Göran Kecklund.

Tomas Fröstberg ser också farorna med omfattande ansvar och stort engagemang.

– Även chefer har en arbetsmiljö. Om man jobbar i en större organisation tycker jag att man kan titta på möjligheten att cheferna har ett eget skyddsombud.

Stressforskaren och skyddsombudet har samma tydliga råd till den chef som känner att krafterna tryter: larma uppåt till nästa linje i chefsledet.

– I offentlig sektor är det ofta stora personalgrupper man har ansvar för. Kanske behövs omorganisering och delegering av uppgifter så att chefsuppdraget blir mer hanterligt, säger Göran Kecklund.

På Psykologiska institutionen har han själv en chefsroll. Vid arbetstoppar kan tröttheten slå till, liksom när vintermörkret tätnar och förkylningarna avlöser varandra.

– Men den sortens tillfällig trötthet drabbar alla, det måste man ha acceptans för. Onödig oro för trötthet kan bara förvärra situationen.

När arbetspucklarna känns branta brukar han prioritera två saker:

– Det första är träning. Jag tar promenader, går på gymmet eller joggar. Det andra är att för övrigt ta det väldigt lugnt på fritiden. Jag sover ut, drar ned på sociala aktiviteter och ser till att ladda batterierna, säger Göran Kecklund.