Han gick från chef till facklig ordförande

När 90-talskrisen drabbade Sverige arbetade en ung Joachim Danielsson som försäljningsansvarig på ett möbelföretag. Verksamheten drabbades hårt, företaget gick i konkurs och alla anställda sades upp. Efter ett par sabbatsår med mycket resande hamnade han inom Kriminalvården, på Tidaholmsanstalten.

– Jag hade flera kamrater som jobbade där och trivdes bra. Jag fick höra av dem att det behövdes hur mycket folk som helst på anstalten, så jag sökte mig dit, säger han.

Det blev en händelserik tid – under 1990-talet höjdes Tidaholmsanstaltens säkerhetsklassning och klientelet förändrades. Vid tiden för det stora upploppet på anstalten 1994 var Joachim Danielsson ansvarig för den tekniska övervakningen. Därför fick han en viktig roll under de efterföljande rättegångarna mot de intagna som varit inblandade i upploppet.

Han fortsatte arbeta som kriminalvårdare och blev erbjuden utbildningar inom psykiatri och beteendevetenskap. Det gav honom mersmak och han studerade sedan vidare på högskola på egen hand.

Efter utbildningen arbetade Joachim Danielsson inom den privata vården, bland annat som chef för ett behandlingshem, innan han återvände till Kriminalvården där han så småningom blev högste chef på Skänningeanstalten.

För Joachim Danielsson, som växte upp med föräldrar som drev en livsmedelsaffär och andra företag, har chefsuppdrag aldrig känts främmande.

– Jag fick hjälpa min far mycket med hans företag och drev i tonåren också ett vindsurfingföretag tillsammans med en kompis. Så chefs- och ledarrollen har alltid varit en del av mitt liv.

Efter vad han beskriver som ”meningsskiljaktigheter” med myndighetsledningen förflyttades Joachim Danielsson 2015 från Skänningeanstalten till Kriminalvårdens huvudkontor, där han i stället fick några olika utredningsuppdrag. Vad som egentligen hände vill han inte gå in på i detalj.

– Vi hade inte riktigt samma uppfattning om vissa saker. Jag är en person som säger vad jag tycker och tänker. Det ska man inte alltid göra i statliga verksamheter.

Det var efter förflyttningen till huvudkontoret som Joachim Danielsson fick frågan om att engagera sig fackligt och ta över rollen som avtalsansvarig för ST inom Kriminalvården.

– Steget kändes inte alls så avlägset när den möjligheten gavs. Jag ser många likheter mellan uppdragen som chef och förtroendevald. Som chef företräder du en verksamhet och anställda, i den fackliga sfären har du medlemmarna.

Han hade erbjudanden om andra chefstjänster, utanför Kriminalvården, men ville stanna kvar inom myndigheten och lockades av det fackliga uppdraget.

– Jag ville vara med och bidra till en god kriminalvård och göra det så bra som möjligt för alla anställda. I dag är jag väldigt nöjd med det valet och tacksam för att jag fick möjligheten.

2021 valdes Joachim Danielsson till avdelningsordförande för ST inom Kriminalvården. Tre år senare, vid fjolårets kongress, kom han också in som ledamot i STs förbundsstyrelse.

– Det känns bra att få vara med och påverka arbetsmarknaden och arbeta både på kort och lång sikt. Jag jobbar med samma synsätt nu som när jag var kriminalvårdschef: gör man det bra för sina anställda kommer verksamheten att nå resultat. Det är precis så jag vill företräda våra medlemmar också.

De erfarenheter som Joachim Danielsson fått under sin karriär som chef ser han som en stor fördel i det fackliga arbetet. Att kunna ta in även motpartens perspektiv är viktigt när han sitter i förhandlingar med arbetsgivaren.

– Chefserfarenheten har gett mig ett helhetsperspektiv på verksamheten. Jag förstår ofta chefen som sitter på andra sidan bordet, vad den vill uppnå och vilka svårigheter den har att hantera. Det gör det lättare att skapa en bra dialog och lyckas i förhandlingen.

Varför tror du att det inte är fler chefer som tar på sig fackliga uppdrag?
– Jag tror många lever med en bild att det är den andra sidan, fienden, och att man aldrig går över. Det är som att en AIK-spelare skulle gå till Djurgården. Men jag delar inte den bilden. I stort sett alla chefer är också arbetstagare och har någon över sig. Det är bara en perspektivförändring som behövs.

Joachim Danielsson anser att fler chefer borde engagera sig fackligt, både inom Kriminalvården och i staten som helhet. Han ser också ett behov av fler särskilda klubbar eller sektioner för ST-anslutna chefer.

– Det är naturligtvis en grupp som till viss del har sina egna förutsättningar och behov. Men de behöver också få ett bra stöd. Även chefer hamnar i situationer där de behöver hjälp av sitt fackförbund. Många skulle nog också känna att det var positivt om de blev företrädda av en annan chef i det läget.

Vad kan ST göra för att få fler chefer att engagera sig?
– Det handlar om att förändra synsättet, att uppmärksamma att även chefer är arbetstagare. Vi måste också bli bättre på att ställa frågan om fackligt engagemang till chefer. Det var avgörande för mig. Där tror jag vi missar en hel del, bara för att man tänker att det är arbetsgivarsidan, säger Joachim Danielsson.