Ny forskning sätter fokus på chefens mående

Chefer i offentlig förvaltning blir allt sjukare. Docent Ulrika Westrup och universitetslektor Alina Lidén, som tillhör institutionen för tjänstevetenskap vid Lunds universitet, hänvisar till statistik från Försäkringskassan.

– Även om chefer generellt mår bättre än sina anställda så ökar stress, depression och annan psykisk ohälsa markant hos dem. I dag utgör psykisk ohälsa nära hälften av alla sjukskrivningar, säger Ulrika Westrup.

Enligt en tidigare undersökning beror en tredjedel av chefernas sjukskrivningar på stress.

– Forskningen pekar på att chefer i offentlig sektor under en längre tid haft en svår arbetssituation. Den beskrivs ofta i termer av stor arbetsbelastning, att leda stora arbetsgrupper eller svår balans mellan arbete och fritid. Sedan förekommer många motstridiga krav – både från medborgare och politiker, säger Alina Lidén.

Dessutom finns det en generell förväntan på att chefer ska vara ”stora och starka”, fortsätter hon.

Tillsammans med Magnus Lindén, docent vid institutionen för psykologi, publicerade Ulrika Westrup och Alina Lidén nyligen en studie studie där de undersökt vilken typ av stöd som chefer efterfrågar för att hantera arbetsrelaterad negativ stress.

Trots att sjukdomsstatistiken är noga bokförd är kunskapen fortfarande liten om vilket stöd chefer behöver, menar Ulrika Westrup.

– Chefer ska ta hand om medarbetarna, men vem tar hand om cheferna? När vi ställde den frågan i en tidigare studie fick vi svaret: ”Ingen”. Eftersom chefer ska vara så starka upplevs det som ett tecken på sårbarhet att lyfta att man är stressad. Vissa upplever också att du kan få det i nacken om du berättar om det, säger hon.

172 chefer på olika nivåer inom kommuner, regioner och statliga myndigheter deltog i studien, som visar att tre faktorer är särskilt viktiga för att för att minska chefers stress: stöd från direkt överordnade, öppen kommunikation i organisationen och ett nätverk av chefer att dela erfarenheter med.

Det enskilt överlägset viktigaste stödet är tillgången till ett fungerande nätverk med andra chefer.

– Det behöver inte vara chefer på den egna arbetsplatsen, utan kan vara på någon annan myndighet eller i en annan del av organisationen. Det viktiga är att det är chefer som brottas med samma typ av problematik. Frågor som nedskärningar, konflikthantering, uppsägningar, säger Ulrika Westrup, och lyfter fram den möjlighet som nätverket ger att dela erfarenheter för att få stöd och hitta egna strategier.

Ett chefsnätverk kan se ut på olika sätt, det centrala är att fokus ligger på hur cheferna har det, menar hon.

– Till exempel kan man presentera olika dilemman för varandra och diskutera dem, eller ta hjälp av litteratur. Att hålla i diskussionerna kan gå runt mellan deltagarna, men det viktiga är att mötena är strukturerade och återkommande.

Forskarna betonar att det inte är cheferna själva som ska bygga nätverken för sin stresshantering.

– Då är man tillbaka där det är cheferna som ska agera, men de har redan tillräckligt att göra. Vi menar att det är organisationen som ska bygga stödet, säger Alina Lidén, och tillägger att sådana nätverk ska bestå av personer som inte har kontakt i sitt vardagliga arbete..

Hur ser intresset ut i staten för att bygga sådana här nätverk?

– Det ingår inte i vår forskning, men vi har märkt att det här är en arena som chefer efterfrågar. Det kanske inte finns motstånd från arbetsgivaren, men det har i alla fall inte erbjudits.

I dag jobbar många chefer mycket övertid, och därför behöver arbetsgivaren vara införstådd med behovet av att chefer träffas och diskuterar stressproblematik, menar forskarna.

– Man måste ta chefers känslomässiga utmaningar på allvar. Ofta har de tuffa arbetssituationer. Deras hälsa blir som en sidovagn, den prioriteras inte, säger Ulrika Westrup.

Det är svårt att tro att chefer i offentlig sektor ska få mindre att göra framöver, konstaterar hon.

– Och medicinen är inte att ta bort arbetsuppgifter, för oavsett har de sin roll med andra anställda att hantera.

Forskarna tror inte att deras senaste studie på området blir den sista.

– Vi vill undersöka vidare hur sådana här nätverk kan utformas och vad de kan ge. Vi ser att detta är något som verkligen efterfrågas och vi måste göra chefers mående till en stående punkt på agendan, säger Alina Lidén.