Domstolen klarade krisen tack vare lagarbete

Attunda tingsrätt ligger vid pendeltågspåren vid Sollentuna centrum, norr om Stockholm. En fredagseftermiddag på hösten är de moderna, luftiga lokalerna med panoramafönster nästan tomma. En ensam vakt sitter i entrén. I de långa korridorerna finns förhandlingssalarna. Skärmar vid dörrarna visar att det pågår mål i ett fåtal av dem. Ett par våningar upp samlas personalen för trefika. Kaffe från automater och kanelbullar i stora tråg. Det är svårt att föreställa sig att det är samma arbetsplats som för bara två år sedan befann sig i kris, när det avslöjades att en anställd läckt sekretessbelagd information till en gängkriminell.

– Situationen var extrem och mycket svårhanterlig, säger Anders Dereborg, lagman och chef på Attunda tingsrätt.

I hans arbetsrum med utsikt mot pendelspåren hänger, precis som i tingsrättens korridorer, verk lånade från Statens konstråd. Högst skrytfaktor har tavlan över soffgruppen. En stor, färgsprakande oljemålning av Marie-Louise Ekman.

Anders Dereborg kom till domstolen i Sollentuna 2019, närmast från en tjänst som chefsrådman på Stockholms tingsrätt. Att bli chef var inget mål i början av karriären, snarare växte intresset för ledarrollen fram. Möjligheten att påverka och att få möta människor i alla positioner på arbetsplatsen lockade.

I hans ledarskap har kännedom om verksamheten blivit särskilt viktig.

– Domstolen har en särställning i det offentliga livet och i rättsstaten. Att ha förankring i den dagliga kärnverksamheten blir då extra betydelsefullt. Inte minst för legitimiteten när man är chef för domare, som är självständiga och suveräna i sin roll.

Hösten 2023 skulle Anders Dereborgs ledarskap sättas på prov. En kvinnlig handläggare på domstolen hade kommit i kontakt med en man med koppling till ett kriminellt nätverk. Hon misstänktes för brott – bland annat ska hon ha låtit mannen surfa fritt på hennes tjänstedator, med följden att han fått tillgång till hemlig information.

Anders Dereborgs initiala impuls när han fick klart för sig vad som var på väg att ske var att det gällde att skydda verksamheten. Det första han gjorde när handläggaren greps var att samla alla chefer. De fick sedan i sin tur samla arbetsgrupperna och informera medarbetarna om situationen.

– Jag förstod ju den mediala sprängkraften i fallet. Medarbetarna behövde få informationen från arbetsgivaren först, inte från media.

På domstolen togs beskedet att en kollega var misstänkt för brott emot med bestörtning. Anders Dereborg beskriver situationen som traumatisk för arbetsplatsen och alla anställda.

– De flesta reagerade med stor förvåning. En del tyckte att det var obehagligt och en del kände sig svikna. Man måste komma ihåg att medarbetaren var omtyckt och uppskattad. För de närmaste kollegorna var det naturligtvis allra värst.

Hur handskas man med det som chef?

– Jag tror att det viktiga är att vara stöttande och tydlig med att inte någon av arbetskollegorna skulle känna något ansvar. Inledningsvis var det ju också en pågående utredning. Ingenting var klarlagt. Vi var noga med att vi naturligtvis skulle behandla det inträffade som misstankar. Vi erbjöd också krisstöd i form av samtal till alla medarbetare som kände att de behövde det.

Vilket stöd kunde du ge den misstänkta medarbetarens närmaste chef?

– Vi pratade väldigt mycket i chefsgruppen. Såg till att ha ständiga avstämningar och återrapporteringar, om hur medarbetarna hanterade situationen och hur arbetet flöt på avdelningen. Vi var ju samtidigt tvungna att se till att verksamheten fungerade som vanligt. Det var svårt.

Handläggaren blev frihetsberövad medan utredningen pågick. Efter en dryg månad väckte åklagaren åtal för grovt dataintrång och grovt brott mot tystnadsplikt. Det försatte Anders Dereborg i ytterligare en besvärlig situation. Brottet hade skett på samma domstol som skulle pröva häktningsfrågan och åtalet.

– Jag kunde lösa det genom att förordna domare vid en annan domstol. Så även om ärendet prövades av Attunda tingsrätt, så hanterades det av domare, personal och i lokaler vid Stockholms tingsrätt.

Redan när medarbetaren greps hade medierna intresserat sig för fallet. I samband med åtalet växte uppmärksamheten ytterligare. Som yttersta representant för domstolen var Anders Dereborg tvungen att både upprätthålla sin chefsroll gentemot medarbetarna och svara på journalisternas frågor.

Att hitta rätt nivå var en utmaning.

– Jag bestämde mig tidigt för att inte sätta mig i någon tv-soffa eller liknande. Däremot var jag tydlig med att jag ställer upp och svarar på frågor på telefon. Det kunde vara svårt, särskilt när det gällde vårt säkerhetsarbete. I säkerhetsarbetets natur ligger ju att man inte kan tala om det i för konkreta termer.

Parallellt med att alla de stora mediehusen ringde pågick arbetet med att höja säkerheten på domstolen. Det säkerhetsarbete som sedan tidigare fanns på plats gällde förvisso även inre risker, men fokuset hade främst legat på yttre hot. Fallet med den brottsmisstänkta medarbetaren avslöjade, som Anders Dereborg uttrycker det, ”hål i rustningen”.

– Vi har i dag vidtagit ytterligare åtgärder som handlar om sådant som hur vi arbetar, både i rekryteringsprocessen och med informationssäkerhet. Vi har ju omfattande digitala verksamhetsstöd där det finns känsliga uppgifter. I dag har vi höjt säkerheten betydligt kring dessa och höjt kraven för att få arbeta med dem på distans.

Rättegången i tingsrätten hölls i november 2023. Medarbetaren dömdes till fängelse i ett år och nio månader. Ett år senare fastställde hovrätten domen för grovt dataintrång, dataintrång av normalgraden och tre fall av brott mot tystnadsplikt.

Händelserna har gett Anders Dereborg en fördjupad insikt i de krav som i dag ställs på tingsrättens verksamhet. När stora delar av den information en domstol hanterar är digital krävs dagliga analyser för att upprätthålla säkerheten, konstaterar han.

– Även om vi hade ett säkerhetsarbete och inte var naiva i de frågorna, förstår jag i dag mer om vad de innebär för vår verksamhet. Det kan alltid hända saker som ökar riskerna, och därmed minskar säkerheten. Man blir aldrig färdig. Man måste arbeta systematiskt och kontinuerligt.

Vad mer har du lärt dig?

– Jag har fått ovärderlig lärdom i att hantera krissituationer. En kris är ju per definition en situation som är mycket svår att hantera. Men på grund av de här erfarenheterna som jag har nu tror jag också att jag har bättre mental beredskap.

Hur gjorde du själv för att hålla ihop under pressen?

– Jag hade en bra dialog med mina närmaste chefer, där vi kunde tänka högt ibland. Det tycker jag kan vara en bra ventil. Sedan var det saker som kan låta banala. Att inte gå in i jobbet totalt, utan låta det vanliga livet fortsätta. Gå ut och springa. Träna. Fortsätta med de vanliga aktiviteterna för att må bra.

Två år har gått sedan den turbulenta tiden på Attunda tingsrätt. När Anders Dereborg ser tillbaka på de kaotiska månaderna är det framför allt medarbetarnas motståndskraft han vill lyfta fram. Situationen var extrem. Brott hade begåtts på en domstol, som själv var ansvarig att pröva fallet. Men på Attunda tingsrätt höll man huvudet kallt.

Anders Dereborg menar att det inte hade varit möjligt utan ett väldigt starkt lagarbete:

– Medarbetarna visade oerhörd styrka. Många drog ett väldigt tungt lass. Ändå var det ”business as usual”. Vi löste vår viktiga samhällsuppgift varje dag och lyckades därmed upprätthålla vårt förtroende. Jag är fantastiskt stolt över allihop.