Viktigt att hantera hot och våld på jobbet

Många statliga verksamheter behöver hantera hotbilder av olika slag. I en färsk utredning föreslås hårdare straff för hot mot offentliganställda och ökade möjligheter att anonymisera beslut. Förslagen har fått brett stöd. Några myndigheter vill också se mer långtgående åtgärder.

Emma Hedenvind, säkerhetschef på Polismyndigheten, betonar att chefen har en mycket viktig roll att spela vad gäller säkerheten på arbetsplatsen, eftersom medarbetarskyddet är en del av arbetsmiljöansvaret.

– Där det finns risk för att mötas av hot och våld måste du se till att medarbetaren är rustad för att klara uppdraget, både mentalt och kunskapsmässigt, säger hon.

Information, utbildning och övning i potentiellt hotfulla situationer står först på checklistan, liksom att rätt utrustning finns på plats. För vissa yrkesgrupper, som poliser i yttre tjänst, ingår detta i rutinerna. Men en tjänsteman som kan utsättas för hot eller våld vid sitt skrivbord eller på fritiden måste också förberedas.

– Den som riskerar att möta hot och våld i sin vardag måste förstå vad uppdraget innebär. Och var går gränsen för vad du ska tåla? Även här tycker jag att chefen har ett väldigt stort ansvar, säger Emma Hedenvind.

I säkerhetstänket ingår att informera om vad medarbetaren själv kan göra, exempelvis för att undvika risken att bli kartlagd och kontaktad privat.

– Det kan handla om att skydda sina kontaktuppgifter och ha sociala medier i privat läge, eller att vara väldigt restriktiv med vad man skriver om familjesituation och liknande.

Emma Hedenvind betonar hur viktigt det är att chefen är lyhörd och ”lyssnar av” stämningen på arbetsplatsen.

– Ibland kanske medarbetare inte vågar berätta, eller känner att man har försatt sig i en situation där man skäms och tycker sig ha gjort fel. Sådana signaler måste chefen fånga upp, säger hon.

I efterspelet till en incident handlar det om att stötta och stå bakom sin medarbetare – även om misstag skulle ha begåtts – och tillsammans reda ut situationen på bästa sätt.

En myndighet som behöver arbeta med att förebygga och hantera hot och våld mot medarbetarna är Migrationsverket, som ansvarar för många olika slags verksamheter, från handläggning av asyl- och uppehållsärenden till förvar.

– Hotbilden varierar. Många tror att det händer saker jämt. Det gör det inte. Sedan måste man ha respekt för att vi handhar människor som är i svåra situationer, säger Fredrik Vilhelmsson, enhetschef på säkerhetsavdelningen.

Att anställda kontaktas privat – till exempel via sociala medier – förekommer. Planerat våld eller hot mot medarbetare är ”väldigt ovanligt”, utbrott i affekt desto vanligare. Oftast handlar det om reaktioner på negativa beslut eller småsaker i vardagen bakom förvarens låsta dörrar.

– Det är nästan alltid verbalt. Att vara frihetsberövad gör något med personen. Det måste man ha förståelse för, säger Fredrik Vilhelmsson.

I det förebyggande arbetet är bemötandet därför viktigt, poängterar han. Förhållningssätt, attityd och vanlig vänlighet räcker långt – som att säga ”god morgon!” och se människor i ögonen.

– Så fort personal distanserar sig höjs trycket. Att ha god hand med folk är oerhört avväpnande. Det är svårt att falla ut i hot mot någon som är trevlig.

Här tycker Fredrik Vilhelmsson att cheferna har en viktig uppgift i att sätta tonen, praktisera och föregå med gott exempel.

Precis som Emma Hedenvind ser han personalens upplevda trygghet – oavsett om incidenter förekommer eller inte – som helt central. Om anställda känner sig otrygga måste man jobba med det, framhåller han. Det gör chefen genom att prata om läget, riskvärdera, utbilda, ha rutiner på plats, vidta riskreducerande åtgärder och öva på olika tänkbara situationer. God fysisk och teknisk säkerhet, till exempel genom kamerabevakning, och tillräcklig bemanning är andra bitar i säkerhetspusslet.

– Har man allt det här, i samklang med ett bra bemötande, då har man nått långt, säger Fredrik Vilhelmsson.

På Försäkringskassan är kränkningar och trakasserier de vanligaste incidenterna. Enligt myndighetens säkerhetschef Patric Granath förekommer det att medarbetare kartläggs, exempelvis via sociala medier, och kontaktas privat. Men hoten kommer främst i tjänsten, och då oftast via telefon. Vanligast är hot om självmord. 954 fall rapporterades ifjol.

– De påverkar medarbetarna i hög grad. Man blir rädd och vet inte riktigt vad man ska göra. Risken är att man hamnar i självcensur. Här har vi rutiner för hur vi ska gå till väga när hoten kommer in, säger Patric Granath.

Suicidhot utgör främst en tung belastning i arbetsmiljön, menar han, medan andra hot skapar rädsla bland personalen. Han ser chefen som en nyckelperson och ”absolut viktigast” i det förebyggande arbetet. Säkerhetsfrågorna ska tas upp på arbetsplatsträffar, personal utbildas och tydliga rutiner finnas, så att alla medarbetare känner sig trygga och vet hur situationerna ska hanteras.

– Är de mentalt förberedda har vi vunnit mycket, säger Patric Granath.

Han menar också att myndigheter och chefer behöver tydliggöra att hot aldrig accepteras.

– Vi är inte där än, men håller på att diskutera det. Att man ganska snabbt markerar om hot eller trakasserier kommer in, till exempel genom att en chef ringer upp personen och säger att det här är inte okej.

Emma Hedenvind, säkerhetschef på Polisen, hoppas att alla chefer i staten tar reda på vilken typ av våld eller hot som medarbetarna kan möta, förbereder dem noga och lyssnar när de uttrycker oro och otrygghet.

– Det är jätteviktigt. Man ska inte gå till jobbet och känna sig rädd. Då har staten förlorat hela sin status.

En rädd medarbetare är en farlig medarbetare, menar hon, eftersom man då kan göra saker man inte borde.

– Jag vill att man som statsanställd ska känna stolthet och trygghet när man går till jobbet.