STs chefsmedlemmar upplever en hög arbetsbelastning

För mycket att göra, för många arbetsuppgifter och svårt att hinna med dem under ordinarie arbetstid. Det är de vanligaste orsakerna till stress bland de chefer som besvarat STs senaste medlemsundersökning.

I undersökningen uppger sex av tio av de svarande cheferna att de ofta är stressade till följd av sitt arbete – ungefär samma andel som bland samtliga svarande ST-medlemmar. Jämfört med övriga svarande är det dock en betydligt högre andel av cheferna, 72 procent, som anser sig ha en hög eller mycket hög arbetsbelastning.

– Cheferna hinner fortfarande inte med sina arbetsuppgifter på ordinarie arbetstid och har svårt att skilja på arbetstid och fritid. De har svårt att släppa jobbet. Det visar på ett arbete under hög press, säger Ida Meric, chefsombudsman på ST.

Sex av tio svarande chefer uppger att de arbetar övertid minst en gång i veckan. Lika många upplever stress kopplad till jobbet när de är sjuka och åtta av tio uppger att de vobbar i stället för att vabba när barnen är sjuka. Drygt fyra av tio svarar att de har svårt att släppa arbetet när de är lediga.

Andelen chefer som uppger att de är stressade till följd av sitt arbete är dock lägre än i STs föregående medlemsundersökningar. 2022 var andelen 74 procent och 2024 var den 71 procent. I årets undersökning är andelen 58 procent.

Ida Meric har inte fått några signaler om att stressnivån cheferna i den statliga sektorn skulle ha minskat. Hon tror att många väljer att jobba över för att slippa stressa under ordinarie arbetstid.

– Det kan också vara så att många chefer har vant sig vid högre belastning och inte längre tänker på att de är stressade, säger hon.

Men är det inte bra att undersökningen visar att andelen gått ned?

– Det är naturligtvis positivt att färre chefer uppger att de känner sig stressade. Samtidigt är det viktigt att förstå vad som ligger bakom utvecklingen. Om minskningen hänger samman med att chefer i högre grad arbetar övertid för att hantera arbetsbelastningen, behöver man fråga sig hur hållbar förbättringen är på sikt.

Ytterligare en förklaring till chefers stress är enligt Ida Meric att de sliter med en tung administrativ börda, samtidigt som oförutsedda arbetsuppgifter ofta dyker upp. Det gör att cheferna inte hinner med sina huvuduppdrag.

– Många chefer har också större personalgrupper än de vill ha.

Det sistnämnda skriver Samir Rajic, ordförande för chefssektionen i ST inom Arbetsförmedlingen, under på.

– Arbetssättet här säger att du ska ha individuella samtal med alla medarbetare var sjätte vecka. Du ska vara tillgänglig för de anställda hela tiden. Det kan fungera om medarbetarna inte är så många – men har du 20–25 blir det tufft, säger han.

Tidigare hade Arbetsförmedlingen en ambition om att varje sektionschef skulle ha högst 15–18 anställda. Enligt Samir Rajic kan detta ha uppnåtts vid något tillfälle, men aldrig för myndigheten som helhet.

Sedan drygt år ett tillbaka är stressnivån bland cheferna på Arbetsförmedlingen ovanligt hög, säger han. Som Publikt tidigare rapporterat har myndigheten genomfört en större omorganisation.

– Jag har jobbat 23 år på Arbetsförmedlingen, 17 av dem som chef. Visst, man måste ha viss förmåga för att klara chefsjobbet. Men på sistone har det blivit för mycket, säger Samir Rajic.

Han konstaterar att nya uppdrag som ska utföras ofta landar sent hos cheferna. De måste sedan snabbt förankras hos medarbetarna och ledtiderna blir korta. Den senaste tiden har sådana uppdrag duggat tätt, vilket till slut bygger upp en stress, förklarar Samir Rajic.

– Som chef måste du motivera dina medarbetare, vara nära dem och jobba med de frågor som dyker upp. Vi i chefssektionen får ofta höra att medarbetare och delvis även chefer är förändringströtta. Men vår myndighet har sådana utmaningar hela tiden.

Nu har chefssektionen på Arbetsförmedlingen lämnat en rapport till myndighetens generaldirektör Maria Hemström Hemmingsson där situationen beskrivs. Rapporten innehåller även uppgifter från STs undersökning.

– Ledningen har tagit detta till sig, så nu ska vi ha en dialog under hösten om hur vi kan förändra situationen för cheferna, säger Samir Rajic.

För några år sedan befann sig Försäkringskassan i en liknande situation, säger Maria Martell, ledamot i styrelsen för chefssektionen i ST inom Försäkringskassan. I dag är läget bättre, anser hon. Men det går inte att uttala sig generellt om stressnivån för cheferna på myndigheten, menar hon. Situationen varierar mellan olika delar av organisationen.

– Rent historiskt har vi på sjukförsäkringen kanske den högsta pressen på oss i och med att vi sedan många år styrs politiskt. Den allmänna opinionen har varit ganska hård och med politisk styrning kan det bli ganska ryckigt. Nu har vi haft samma generaldirektör i två perioder och min uppfattning är att han skapat bra relationer på departementet och att ryckigheten har försvunnit. Då har vår arbetsmiljö också blivit bättre, säger Maria Martell.

Samtidigt som arbetsbelastningen är hög visar STs medlemsundersökning att många av de svarande cheferna är nöjda med sin arbetssituation. Tre av fyra svarande chefer tycker att de har intressanta arbetsuppgifter och sju av tio känner att de har möjlighet att göra nytta.

Sammanlagt svarade 880 chefer på undersökningen, vilket motsvarade en svarsfrekvens på 36 procent.