Generaldirektören som ville göra Migrationsverket tråkigare

”Ursäkta, jag fastnade i ett möte.” Nästan en timme sen och med en halväten lunchsmörgås framför sig dyker Mikael Ribbenvik Cassar upp på skärmen. Migrationsverkets tidigare generaldirektör har bytt Sundbyberg mot Valetta, där han numera är biträdande verkställande direktör för EUs asylmyndighet EUAA, European Union Agency for Asylum.

Mitt i stormens öga, konstaterar Mikael Ribbenvik Cassar om sin nya arbetsplats i boken Migration: Genom mina ögon som kom ut 2024 och där han ger sin bild av sina 24 år på Migrationsverket. När han i maj 2023 stänger dörren till kontoret för sista gången är det med sju år som generaldirektör bakom sig.

Mycket har förändrats sedan Mikael Ribbenvik Cassar började som timvikarie på en gränsenhet i Skåne 1999. Då upplevde han sin arbetsplats som en ”riktig vilda-västern-myndighet” där saker löstes ad hoc och utan plan. När han senare blev högsta chef på myndigheten ville han bli ”en vanlig tråkig generaldirektör som befrämjade struktur och stabil svensk byråkrati”.

– På Migrationsverket premieras man genom hjältedåd. ”Åh, han fixade det!” Det fostrar en kultur av en jädra massa ”doers” som gör grejer. Det är ju bra, men balansen kantrar. Så jag sade att vi måste bli tråkigare, vanligare och bygga strukturer. Men jag vet inte om jag lyckades, säger Mikael Ribbenvik Cassar med ett skratt.

För det händer saker som ställer allt på ända. Som Ukrainakriget och evakueringen av Kabul. Då behövs de där medarbetarna som snabbt kan ställa om.

– Visst lyckades vi bygga strukturer. Men hade jag lyckats göra alla tråkiga och strukturerade hade vi inte lyckats med de snabba omställningarna. Fast de satt i ryggraden på myndigheten. Jag försökte skifta fokus så att det inte bara skulle bli de här dramatiska grejerna utan att det vanliga myndighetsarbetet också skulle rulla på.

Migrationsverket är kanske en av de myndigheter inom den svenska statsförvaltningen som påverkas mest av ny lagstiftning, förändrade förutsättningar och mer eller mindre oväntade händelser i omvärlden. 2015 tog det bara några månader för den socialdemokratiskt ledda regeringen att svänga från att Sverige inte skulle bygga murar till att flyktingmottagandet behövde ett andrum. Och den nuvarande regeringen framhåller ofta paradigmskiftet i migrations- och integrationspolitiken.

– Det är ett turbulent rätts- och politikområde. Omfattande lagstiftningsförändringar har skett förr, men aldrig på den här skalan och inte under så kort tid. Att ändra alla processer på grund av ny lagstiftning är en jätteutmaning för en myndighet och ställer stora krav på en organisation, säger Mikael Ribbenvik Cassar.

Ledarskapsprofiler som den förändringsbenägna eller förvaltande chefen passar nog inte så bra på en myndighet som Migrationsverket, konstaterar han.

– Man måste hela tiden planera, sedan går det oftast åt pipan eftersom något helt annat händer. Det kan vara frustrerande. Gillar man inte stora förändringar blir det jobbigt.

Snarare krävs ett situationsanpassat ledarskap, menar Mikael Ribbenvik Cassar. Han tar stora kriser som exempel, då en chef snabbt kan behöva ändra sig trots att han eller hon egentligen tror på konsensus, beredning och att utreda frågor ordentligt innan något beslut kan fattas.

– I en kris finns inte tid för förankring. Man får skjuta från höften och hoppas att man träffar rätt. Jag tyckte att det var kul, i kris gör folk vad man säger. Inte så mycket ”nu ska vi prata med facket och så får vi se”. Men det är lätt att ramla i fällan och tro att det alltid fungerar, under normala omständigheter går det ju inte att göra så.

För att förbereda organisationen på snabb omställning i en föränderlig tid är det viktigt att underlätta för de anställda, framhåller Mikael Ribbenvik Cassar. Medarbetarna bör bland annat utbildas i ny lagstiftning, menar han.

– Sedan går det inte att förbereda allt till 100 procent, man måste som anställd ha förståelse för att många frågeställningar inte kan förutses innan den nya lagen tillämpas. Då behövs en struktur som kan fånga upp frågorna som uppkommer och svara snabbt.

Mikael Ribbenvik Cassar anser dock inte att myndighetschefer behöver förklara varför en lag förändras. Det är politikens ansvar. Stiftar riksdagen en ny lag ska myndigheterna följa den. Det är ”basic”, konstaterar han – men han tycker också att det i vissa delar av samhället finns en okunskap om statstjänstemannens roll.

– Folk kan tycka att man är dum i huvudet för att man inte väljer den mest pragmatiska lösningen, men det är ju för att det finns högre principer som styr vårt arbete. Det är helt andra spelregler.

Migrationsverkets beslut väcker ofta starka känslor. Den tidigare generaldirektören har kallats både bödel och nazist, men det tycks inte ha påverkat honom särskilt negativt. Själv ser han det som att kommentarerna främst riktat sig mot ämbetet och inte honom som person. Det var först när det våren 2023 stod klart att han inte skulle få förlängt förordnande som en kommentar lyckades komma åt personen Mikael Ribbenvik Cassar. ”Bort med asylaktivisterna från Verket”, skrev den sverigedemokratiske riksdagsledamoten Björn Söder i ett inlägg på X.

– För en statstjänsteman slog den under bältet. Det var ju personligt, riktat mot hur jag utövat ämbetet.

När Mikael Ribbenvik Cassar börjar sitt nya jobb på EUAA på Malta våren 2024 är det efter ett år då EU noterat över en miljon asylsökande, asylmyndigheten genomför stödoperationer i 13 länder och har fått uppdraget att övervaka hur medlemsstaterna följer EUs standard för asylprövning och mottagning. Samtidigt har EU antagit ny asyllagstiftning som förändrar allt. ”Känns det igen? Jag tror nog att jag kommer att känna mig hemma här”, skriver Mikael Ribbenvik Cassar i sin bok.

Vad har du tagit med dig från svensk statsförvaltning till EUs korridorer?

– Vi pratar mycket om byråkrati som ett skällsord i Sverige. Men i jämförelse med andra länder och EU är den svenska byråkratin väldigt pragmatisk, vi delegerar nedåt och inte uppåt. Så det är en stor skillnad i förvaltning. Det jag främst tar med mig är all chefserfarenhet, och så känns det tryggt att jag är kvar inom mitt rättsområde, asyl.