SiS-chefen väljer kvalitet före kvantitet

I en gammal anstalt omgärdad av stängsel och rakbladstråd ligger Statens institutionsstyrelses ungdomshem Tysslinge – en låst institution med den högsta säkerhetsnivån. Ungdomshemmet utanför Södertälje har 36 platser och tvångsvårdar pojkar som dömts till sluten ungdomsvård eller omhändertagits med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Här placeras de ungdomar där risken för hot, våld och rymning bedöms vara störst. De flesta har kopplingar till gängkriminalitet och dödligt våld.

Genom åren har rubrikerna som rört Tysslinge varit många. Granskningar och inspektioner som gjorts av flera myndigheter har visat på missförhållanden och allvarliga brister i säkerhet, arbetsmiljö och vårdkvalitet. Miljön är otrygg för såväl ungdomar som anställda, framhöll exempelvis Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, som 2023 hotade att stänga ungdomshemmet om inte problemen omedelbart åtgärdades.

Men de senaste två åren har läget på Tysslinge varit stabilt, enligt institutionschefen Mikael Skaldeman. Lokalerna har byggts om, organisationen förändrats och lagändringar har gett möjlighet till avskildhet i anslutning till dygnsvilan, det vill säga att låsa in ungdomarna nattetid.

– Att vi fått lokalmässiga förutsättningar att vårda ungdomar enskilt när de behöver det har gjort jättestor skillnad för både arbetsmiljön och vården av ungdomarna. Vi hade en ansträngd situation under framför allt 2023, men i dagsläget är det väldigt lugnt, säger Mikael Skaldeman.

Samhällsutvecklingen, med allt fler unga som dras in i gängkriminalitet och en fyrdubbling av antalet dömda till sluten ungdomsvård, har pressat Statens institutionsstyrelse. Samtidigt vittnar företrädare för myndigheten om stora utmaningar med bemanningen av ungdomshemmen. Tysslinge har dock ett gott rekryteringsunderlag, i synnerhet jämfört med tidigare år, enligt Mikael Skaldeman.

– Många söker sig hit, även om vi gärna skulle vilja ha ännu fler sökande. Jag tror att det spelar in hur mycket svarta rubriker det finns, hur man uppfattar myndigheten och arbetsplatsen Tysslinge. Där kan jag se en viss förskjutning. Vi är inte underbemannade, men kostymen växer och vi behöver växa i kapp. Där är vi helt klart utmanade. Vi ska rekrytera 37 årsarbetskrafter bara under hösten, säger han.

Många som kallas på anställningsintervju har tagit del av den braskande rapporteringen om Tysslinge på nätet – men väljer ändå att söka tjänsten. Vid intervjutillfället är det viktigt att ge en äkta och transparent bild av hur verksamheten fungerar och vilka utmaningar som de anställda kan ställas inför, framhåller Mikael Skaldeman.

– Ingen ska kliva in här och bli överraskad av sådant som förekommer i verksamheten. Det kanske kan skrämma bort någon, men då är det nog lika bra, säger han.

Som chef beskriver Mikael Skaldeman sig som en möjliggörare för att få rekryteringen att fungera. Han lyfter särskilt vikten av att skapa en ändamålsenlig organisation där första linjens chefer, som står under hård press i det dagliga arbetet, får ”en hög nivå av service” från HR.

– I praktiken innebär det att de får bokningar in i sin kalender och att det enda de behöver göra är att sätta sig, ta intervjun och göra en bedömning. All annan kringadministration sköts av HR-medarbetarna. Det har gjort att vi klarar av att få in och rekrytera mer och att vi ökar vår kvalitet i genomförda rekryteringar.

En annan viktig uppgift för institutionschefen är att kommunicera om arbetsplatsen.

– Jag representerar Tysslinge och försöker ge en så rättvisande bild som möjligt av verksamheten, så att andra människor inte har tolkningsföreträde kring hur det är att arbeta här. Jag tror att vi har allt att vinna på att ge en ärlig bild av hur saker fungerar hos oss, det bidrar till att locka rätt folk att söka jobb här, säger han.

Det finns en viss personalomsättning på institutionen. Vissa slutar för att dygnsvård med treskift inte längre passar livssituationen. Andra vill gå vidare i karriären. De som blir kvar länge på arbetsplatsen är personer som har ett intresse av att jobba nära ungdomarna och motiveras av att se dem förändras, enligt Mikael Skaldeman.

Vilken typ av person passar mindre bra för att jobba på en arbetsplats som Tysslinge?

– Vissa nya medarbetare kan ha svårt med utmaningen i att hantera de olika roller vi har, som vårdmyndighet men också som tjänstemän i staten. En del bygger relationer med ungdomarna som inte är präglade av professionalitet och rollen som tjänsteman. Då passar man inte så bra här. Men vi coachar förstås också nya medarbetare i det här.

Kan det stora rekryteringsbehovet leda till att ni behöver anställa personer som inte är helt rätt för rollen eller som inte har rätt kompetens?

– Det är en fälla man inte får hamna i. Oaktat hur stort behovet är ska man inte tumma på kvaliteten i rekryteringsarbetet och ta in medarbetare man inte känner sig trygg med. Men det finns en risk att man gör det om man har tomma schemarader på avdelningar och behöver klara av sitt uppdrag. Jag kan förstå de mekanismerna. Men vi gör inte det.

Nyligen fick omkring femton sommarvikarier på SiS-hemmet Gudhemsgården, norr om Falköping, lämna verksamheten med omedelbar verkan. Enligt medieuppgifter berodde det på att personerna hade misstänkta kopplingar till grov organiserad brottslighet. Att konsekvent göra korrekta lämplighetsbedömningar av nya medarbetare är en utmaning, menar Mikael Skaldeman.

– Vi har inte möjlighet att göra fullständiga säkerhetsprövningar, så det finns en risk att vi missar saker i rekryteringsprocessen. Då behöver vi kompensera på andra sätt, genom att ställa frågor till medarbetarna och ha en bra fingertoppskänsla. Man kan ha som målbild att varje person som kommer in ska vara 100 procent lämplig för uppdraget, men det är tyvärr inte realistiskt, säger han.

Statens institutionsstyrelse är inte den enda myndighet som tampas med utmaningar när det kommer till rekrytering. Förutom att inte tumma på kvaliteten och att skapa en ändamålsenlig organisation har Mikael Skaldeman ytterligare ett råd till sina chefskollegor i staten – att hela tiden ha en uppdaterad bild av bemanningsbehovet på kort och lång sikt för att kunna vara proaktiv.

– Det är väldigt lätt att halka efter i rekryteringsarbetet för att det hela tiden händer oförutsedda saker som graviditeter, studieledigheter och sjukfrånvaro. Men egentligen är det ju inte oförutsett att det kommer att ske, vi vet bara inte när. Så vi behöver ta höjd för det och ta in lite fler personer än vad som behövs just nu, säger Mikael Skaldeman.

En utredning föreslog nyligen att en ny myndighet ska ta över ansvaret för den statliga ungdomsvården. På kort sikt kan det komma att skapa en osäkerhet hos människor som överväger att söka jobb inom SiS, tror Mikael Skaldeman.

– Om det finns en osäkerhet i organisationen och det kommuniceras från politiskt håll att vi ska läggas ned blir människor kanske inte jättemotiverade att söka. Men det är inget jag märkt av än. Jag ser också att den tjänst vi tillhandahåller kommer att behövas, och då behövs både medarbetare som kan utföra det här svåra jobbet och lokaler. Så jag har svårt att se att någon på Tysslinge behöver vara orolig för sitt jobb, säger han.