Skämt kan skapa tillit och bättre resultat

Studier har visat att team som skrattar tillsammans kan prestera och kommunicera bättre. Forskning pekar också på flera positiva effekter av att ha roligt på jobbet.

– En annan studie visar att inkluderande, varm humor hänger ihop med högre arbetstillfredsställelse och mindre utbrändhet, säger Karin Adelsköld, komiker och författare som i många år föreläst om humorns roll i arbetslivet.

Chefer som använder sådan humor upplevs som mer tillgängliga och sympatiska, vilket i sin tur kan bidra till större tillit. Kreativiteten, innovationskraften och samarbetet kan också stärkas när man har roligt ihop på jobbet.

– Men forskningen är lika tydlig om baksidan: aggressiv eller exkluderande humor ökar stress, tystnadskultur och konflikter, säger Karin Adelsköld.

Studier visar också att chefers skämt kan misstolkas.

– Så humor är ett kraftfullt ledarskapsverktyg, men också ett riskverktyg.

En chef som skämtar måste därför vara medveten om att det sker från en överordnad position. Maktskillnaden gentemot medarbetarna kan göra att minsta lilla gliring, utslängd i förbifarten, helt utan onda avsikter, slår hårdare än chefen anar.

– En chef kan inte skämta hur som helst. Överlag är ironi och sarkasm något man bör vara försiktig med, säger Hanna Söderlund, universitetslektor vid Umeå universitet som forskar om humor och makt.

Ironiska skämt bygger ofta på att man säger eller antyder något annat än det man egentligen menar. Den typen av tvetydigheter bör chefen undvika.

– Alla förstår inte ironi, och det kan verkligen uppfattas som ganska bitskt, säger Hanna Söderlund.

Sara Henryson Eidvall, legitimerad psykolog och universitetslärare i arbets- och organisationspsykologi, har bland annat jobbat med chefsutbildningar. Där brukar hon prata om vikten av att vara tydlig i sin kommunikation och att undvika sarkastiska skämt som blir obegripliga och gör folk osäkra och otrygga.

– För många kan det bli en aha-upplevelse. ”Oj, mina roliga skämt, de går inte fram. Det har jag aldrig någonsin tänkt på”, säger Sara Henryson Eidvall.

Många, inte bara chefer, har lätt att fastna i det ironiska spåret. Hanna Söderlund menar att den vanan går att träna bort.

– Man kan ju ändra hur man kommunicerar och försöka bita av de där kommentarerna som är på väg ut. Och skämta på andra sätt helt enkelt, säger hon.

Att vända på ironin och skämta om sig själv kan krympa maktskillnaden mellan ledare och medarbetare. Självironi markerar att chefen är mer än bara en överordnad och visar på självdistans och mod. Skämtet som tar udden av att en medarbetare kommer sent till ett möte kan också vara ett smart drag för att bibehålla en god och produktiv stämning, tycker Hanna Söderlund.

Men ett alltför frekvent och oreflekterat skojande är inte heller att rekommendera. Det kan uppfattas som ett sätt att slippa vara tydlig, fatta beslut och ge återkoppling.

– Att skämta om allvarliga saker kan visa på någon form av konflikträdsla eller att man inte vågar eller vill ta tag i problem av olika slag, säger Hanna Söderlund.

Hon tror dock inte att en skämtsam chef generellt sett undergräver sin auktoritet, eftersom hierarkierna i arbetslivet inte är så tydliga i Sverige som i många andra länder.

Karin Adelsköld är inne på samma spår.

– Auktoritet handlar inte om att vara allvarlig, utan om att vara tydlig. Humor ska förstärka ledarskapet, inte ersätta det, säger hon.

Även en chef som aldrig skämtar kan påverka stämningen. Om chefen aldrig säger något roligt eller drar på munnen kan det bli något som anställda reagerar på och pratar om, tror Hanna Söderlund. I Sverige och många andra kulturer är det, ur ett socialt perspektiv, positivt laddat att vara rolig.

– Så att uppfattas som en torrboll kan vara negativt. Om man har humor och kan skämta så visar det ofta på att man har en viss självdistans, och det är ju ganska bra när man har en överordnad position, säger Hanna Söderlund.

Karin Adelsköld ser en risk för att chefen som aldrig skämtar bidrar till en tyst och försiktig kultur, där medarbetarna blir rädda för att göra fel. Men eftersom humor i stor utsträckning bygger på överraskning blir å andra sidan den ständiga lustigkurrens roligheter rätt förutsägbara.

– Å andra sidan kan en väldigt seriös chef göra succé med väldigt små självironiska skämt, säger Karin Adelsköld.

Hon betonar att forskningen inte brukar fokusera på antalet skämt eller någon särskild ”skämtteknik”, utan på hur roligt medarbetare uppger att de har på jobbet. I praktiken handlar det om glädje, trygghet och samhörighet i arbetsgruppen.

Den chef som vill skapa en sådan stämning tycker hon ska ”visa att det är okej att vara människa”, exempelvis genom att skratta åt egna misstag och skapa utrymme för en lättsam stämning, utan att tvinga fram den.

– Humor fungerar bäst när den får uppstå utifrån allas önskemål och godkännande, inte när den beordras, säger Karin Adelsköld.

Hanna Söderlund tycker att chefen själv kan bidra genom att vara skämtsam på ett sätt som känns naturligt och bekvämt. Under en gemensam dag med arbetsgruppen kanske en rolig övning kan passa in – eller något annat som lockar fram kreativitet och lättsamhet.

– Det kan man ju jobba strategiskt med på fikaraster eller när som helst. Alltså att man tänker på att allt inte måste vara allvarligt och jobbrelaterat hela tiden.