Agera direkt när rättshaveristen går över gränsen

Personer med rättshaveristiskt beteende kan inte acceptera beslut som går dem emot. De mejlar, ringer, kritiserar, anmäler och överklagar. Ibland urartar missnöjet till brottsliga handlingar som olaga förföljelse, förtal och olaga hot.

– All form av myndighetsutövning är utsatt. Där det finns offentlighetsprincip och serviceskyldighet, där finns beteendet, säger Jakob Carlander, legitimerad psykoterapeut och författare.

I sin bok Rättshaveristen och jag konstaterar han att chefernas stöd till anställda som blir utsatta för rättshaveristiskt beteende varierar. Passivitet från chefens sida kan bero på oron för att rättshaveristen ska kritisera verksamheten offentligt i tidningar och sociala medier, menar han.

– Sedan finns det de som kliver fram och är väldigt tydliga. Det är steg ett i det här. Att vara nära sin personal, se vad som händer och skaffa sig kunskap, säger Jakob Carlander.

Anders Ekström är sektionschef på Transportstyrelsen. De 18 utredarna på hans avdelning ger ofta besked om indragna körkort. Negativa reaktioner är vanliga, rättshaveristiska beteenden mer sällsynta. Men några gånger per år kan utredarna behöva tackla dem.

Att vara lyhörd och öppen för samtal om de svåra ärendena ser Anders Ekström som en av sina viktigaste chefsuppgifter.

– Man ska veta att det är okej att prata om de här sakerna. Både när något hänt och i proaktivt syfte. Det handlar om att lyssna på utredarna som ska ta samtalen och svara på mejlen. Vilken trygghet och vilka forum känner de att de behöver?

En ständig dialog gör det lätt att fånga upp om någon fastnat i ett ärende där mejlen haglar och missnöjet pyr. Men unga och nya medarbetare ska ”förskonas” från att bli inblandade, tycker Jakob Carlander.

– Jag har mött nyutbildade som blivit så knäckta. De är ovana att möta beteendet och kan lätt börja tvivla på sig själv och sin framtid inom verksamheten, säger han.

Erfarna handläggare vet att ärendena kan bli långvariga, då det finns ett drag av tvångsmässighet i beteendet. Chefen måste ändå regelbundet stämma av.

– Hur går det? Vad behöver du för stöd? Ha koll på det helt enkelt, säger Jakob Carlander.

Anders Ekström tar dock aldrig över de svåraste ärendena. Utredarna är experterna, menar han, och bäst på att hantera personer i utsatta situationer. Jakob Carlander är inne på samma linje.

– En chef som börjar ta över kan till slut bli sittande med mängder av knepiga ärenden och få svårt att utöva sitt chefskap.

Det viktiga, menar Anders Ekström, är att chefen gör klart för sina medarbetare att det finns en gräns. Den går någonstans vid personangrepp eller ärenden som bara står och stampar.

– Då måste man avbryta. Exakt var gränsen går kan jag inte säga. Den måste jobbas in så att var och en kan känna att nu blir det för mycket för mig.

När ärenden blir alltför tärande är det dags att byta handläggare, tycker Jakob Carlander.

– Det skapar en distraktion så att personen inte snöar in på en viss medarbetare. Det kan ha många bra effekter.

Tecken på att beteendet börjar övergå till brottsliga handlingar – stalkning, ofredande, olaga hot och liknande – behöver chefer vara särskilt uppmärksamma på. Och inte vänta med att göra en polisanmälan.

– När personal har blivit utsatt är det chefen som ska anmäla. Det vill åklagaren också, säger Jakob Carlander.

Om situationen eskalerar kan flera funktioner på arbetsplatsen behöva arbeta tillsammans. Förutom chefen bör även säkerhetsansvarig och jurist kopplas in för att hjälpa den drabbade, menar Jakob Carlander.

– Gå in med fullt stöd. Se till att tryggheten för medarbetaren maximeras.

Ett medvetet arbetsmiljöarbete kan förebygga många av de problem som rättshaveriska beteenden för med sig. Jakob Carlander har sett att domstolar och JO allt oftare nämner ordet ”arbetsmiljö” i ärenden som tagits vidare. Resonemanget kan i korthet sägas vara att arbetsmiljöperspektivet ibland måste anses stå över hur den enskilde kan välja att kommunicera med en myndighet.

– I alla arbetsmiljöfrågor borde rättshaveristiskt beteende vara en stående punkt. Hur har vi det med det? Var ser vi brister? Hur kan vi hjälpa varandra? säger Jakob Carlander.

På Anders Ekströms avdelning varvas utbildningar om ”svåra samtal” med arbetsplatsmöten om hur medarbetarna ska kunna känna sig bekväma och trygga i sina roller.

– Det tror jag är viktigt. Som chef får man gå in med öppet sinne och lyssna på vad de anställda behöver och se vad man kan bidra med, säger Anders Ekström.

Många myndigheter använder ordet ”kund” om medborgare. Jakob Carlander anser att kundbegreppet gör mer skada än nytta när det kommer till myndighetsutövning, eftersom det enligt honom kan bidra till att trigga ett rättshaveristiskt beteende. Frasen ”kunden har alltid rätt” leder för vissa till tanken att myndighetsbeslut kan ”reklameras” på samma sätt som en vara eller tjänst. Och att ”kundens” missnöje är ett tillräckligt skäl.

– JO kräver aldrig att myndigheter ska ha nöjda kunder. Att en person är missnöjd och tycker att en statsanställd har gjort ett dåligt jobb är inget misslyckande. Snarare säger JO att det hör till jobbet, det är vad vi har att förvänta oss, säger Jakob Carlander.

De krav som finns på myndighetsutövning är att den ska vara rättssäker, inte godtycklig. Bemötandet ska vara sakligt, korrekt och med god ton.

– Det ska chefen göra tjänstemännen trygga med. Inte att dribbla och förhålla sig på olika sätt till olika personer. Där tror jag att chefer kan hjälpa medarbetare och hela verksamheten. En myndighet ska trots allt vara en myndighet, säger Jakob Carlander.