Han leder medarbetarna mot sammanslagningen

På andra sidan Karlbergskanalen, bara några hundra meter bort, reser sig ett brunt tegelkomplex med stora fönster. Byggnaden syns tydligt mot den klarblå himlen från fönstret i Statskontorets konferensrum på våning fem.

Trots att det är så nära har det av många uppfattats som långt bort.

Vid årsskiftet flyttar Statskontoret dit, till Ekonomistyrningsverkets nuvarande lokaler på Kungsholmen i centrala Stockholm. Tanken att slå samman de båda myndigheterna presenterades hösten 2023 som ett led i regeringens strategi att effektivisera statsförvaltningen. Sedan dess har oro för planerna vädrats vid upprepade tillfällen – framför allt från Statskontorets håll.

Som enhets- och utredningschef samt ställföreträdande generaldirektör på Statskontoret är Erik Nyberg en av de chefer som haft i uppdrag att genomföra sammanslagningen. Att det funnits utmaningar förnekar han inte. Samtidigt har det gått bättre än befarat, menar han.

– Förvånansvärt bra, säger Erik Nyberg.

Varför är det förvånansvärt?

– För att vi på Statskontoret själva kommer i kontakt med olika myndighetssammanslagningar, och vi vet att det kan uppstå problem. Inte för att hela den här resan varit enkel, men jag hade förberett mig på att det kunde bli ännu tuffare.

Erik Nyberg kom till på Statskontoret 2006. Som chef för enheten för frågor som rör bland annat finansdepartementet, justitiedepartementet och statsrådsberedningen är han en av fyra chefer i ledet rakt under generaldirektören.

Direkt efter regeringens besked började han tänka strategiskt kring förändringen. Den absolut viktigaste frågan, ansåg han, var att hitta arbetssätt som fick medarbetarna att stanna kvar.

– Då var det över två år kvar till sammanslagningen, och personalen är vår absolut viktigaste resurs. Skulle vi tappa många anställda – som vi vet är attraktiva på arbetsmarknaden – skulle vi inte klara vårt uppdrag, säger Erik Nyberg.

Nyckeln var arbetsmiljön.

– Vi behövde tänka på att inkludera medarbetarna i processen, vara transparenta och låta alla känslor få komma fram. Det fick inte bli i ordningen: regeringen har bestämt, vi chefer gör på vårt sätt och sedan får alla andra rätta in sig i leden.

Enligt Erik Nyberg föll det sig också naturligt. Han beskriver kulturen på Statskontoret som inkluderande, med korta vägar mellan anställda och chefer. Det ser han som en framgångsfaktor – dels har Statskontoret kompetenta medarbetare som bidrar till bättre beslut, dels uppskattar de flesta sin arbetsmiljö mer om de får vara med och påverka.

– Men det är teorin. Sedan gäller det också att få människor att faktiskt känna så. Då handlar det om allt från vad man säger på personalmöten, till vad man tar för beslut, till hur man pratar vid kaffeautomaten. Det är många mikrobeslut hela tiden, säger Erik Nyberg.

Bara ett par dagar innan Publikt intervjuar Erik Nyberg har tidningen Altinget publicerat en artikel om missnöje bland Statskontorets medarbetare. I en arbetsmiljöundersökning har stark kritik riktats mot hur sammanslagningen hanterats, främst av ESV. En medarbetare skrev: ”Det känns som att ESVs ledning ser oss om en börda som de måste inordna”. En annan att hanteringen fått hen att känna sig som ”något katten släpat in”.

Erik Nyberg säger att kritikens omfattning var ny för honom. Inför samgåendet beslutade Statskontorets ledning att göra fyra pulsmätningar för att följa hur medarbetarna upplever arbetsmiljön och möjligheten att påverka. Enligt Erik Nyberg visade de två första ganska bra resultat.

– Men sedan kom beslutet om vad vi ska sitta i för lokaler, att vi ska flytta till ESV. Min bild är att medarbetarna upplevde det som ett beslut där de inte fick var med och påverka, och som kommunicerades rakt upp och ned på intranätet.

Den kritiska pulsmätningen färgades av att den gjordes en vecka efter lokalbeslutet, menar han.

När resultatet presenterats tog Statskontoret gemensamt fram en lista med önskemål på förändringar av lokalerna. Därefter kom ESVs ledning och diskuterade förslagen. Enligt Erik Nyberg ska det göras justeringar.

– Och vad jag uppfattat är personalen ganska nöjd med detta, säger han.

Har du någon gång känt dig klämd mellan uppdraget, ESV, och de anställda du är chef för?

Erik Nyberg nekar bestämt.

– Min uppgift är inte att vara företrädare för personalen – det har vi fackliga organisationer som är. Min uppgift är att få verksamheten att fungera så bra som möjligt.

Som enhetschef sedan 15 år är han van vid att pressas från olika håll. Det viktiga är att påminna sig om vad man ska göra, betonar han.

– Har man kompassen rätt inställd är det oftast ganska självklart. Lyckas man dessutom förmedla det får man också acceptans även för beslut och tillvägagångssätt som kanske inte är populära. Både personalen och ESVs ledning består ju av vettiga människor.

Av de cirka 230 anställda som ska jobba på den nya myndigheten kommer endast ett 70-tal från det nuvarande Statskontoret.

Sammanslagningen innebär även stora förändringar för Erik Nyberg personligen. I stället för att vara enhetschef direkt under generaldirektören blir han efter årsskiftet en av fem enhetschefer under en avdelningschef. Totalt kommer det att finnas fyra avdelningar.

Hur det kommer att kännas vet han inte, säger han. I arbetet med myndighetens rapporter kommer mycket att vara sig likt.

– Men sedan har jag varit ställföreträdande generaldirektör här i sex år. Alltid varit chef direkt under GD, inte haft någon chef emellan. Nu kommer det att finnas en chefsgrupp under GD där jag inte är med, så jag kommer inte att kunna påverka den strategiska styrningen alls på samma sätt som jag kan göra i dag, säger Erik Nyberg

Kanske kommer han att sakna det, medger han.

– Men återigen – kompassen. Det här handlar inte om Erik Nyberg. Jag är statstjänsteman och ska se till att sammanslagningen fungerar så bra som möjligt. Då är det lätt att acceptera.

Samtidigt är man bara människa. Du har väl också behov?

– Absolut, men i arbetet jag är satt att göra tycker jag att det är ganska lätt att tänka bort det personliga. Jag är statstjänsteman sedan över 30 år för att jag trivs med att jobba för medborgarnas bästa och den demokratiska styrkedjan. Jag vill inte att det ska låta för högtravande – jag är ingen martyr. Jag gör det för att jag mår bra av det.

Men pliktkänslan har en baksida.

Så fort regeringen presenterat sin plan gick Erik Nyberg ut på myndigheten med att han skulle vara med på hela resan. Han skulle inte söka några nya jobb. Han trodde på idén – hans uppgift var att bidra till att göra den nya myndigheten så bra det bara gick.

Men i hans eget huvud var det aldrig så enkelt. Då och då smög den sig på: Oron för att inte lyckas.

– Att inte räcka till. Att jag inte ska få medarbetarna att tro på det här, att folk ska sluta, att de tycker det är pest och pina. Den rädslan har funnits hos mig, kan jag säga.

Som hög chef och ett slags kulturbärare på myndigheten är han en av dem som har det yttersta ansvaret för att sammanslagningen ska lyckas, betonar han.

Hur har du gjort för att hitta styrka när tvivlen kom?

– Då får man ta tag i det. Vår ledningsgrupp har varit fantastisk, där har vi kunnat prata om just sådana här saker. Det har varit jätteviktigt, säger Erik Nyberg.

Ytterligare strategier har varit att träna, träffa kompisar och gå på matcher med favoritlaget i fotboll, Kalmar FF.

– Det här året har jag åkt på fler matcher än jag gjort sedan guldåret 2008, tror jag.

Det kanske säger något?

– Det kanske är ett tecken.

Med bara sex veckor kvar till flytten över Karlbergskanalen konstaterar Erik Nyberg återigen att arbetet med sammanslagningen trots allt gått bra. Han betonar att han verkligen tror på den nya myndigheten.

När han får frågan om det är något han som chef borde ha gjort annorlunda tänker han länge.

– Det finns säkert massor jag kunnat göra bättre. Men det är klart, kanske hade jag kunnat göra något för att lokalbeslutet skulle ha känts bättre för personalen. Å andra sidan är det hanterat nu.