Vanligt med tidsbegränsat uppdrag för chef i staten

Publikt har ställt frågor till ett antal statliga myndigheter om chefernas anställningsform. Nio av de femton svarande större myndigheterna uppger att cheferna har sina poster under en begränsad tid. Bland elva tillfrågade mindre myndigheter förekommer tidsbegränsade chefsförordnanden på tre av dem.

I flertalet fall omfattar tidsbegränsningen samtliga chefer med personalansvar. På några myndigheter gäller den en mer begränsad skara högre chefer. Samtliga tillfrågade myndigheter uppger att ett förordnande kan förlängas, och de flesta har ingen bortre tidsgräns.

Normalt har chefer med tidsbegränsade förordnanden en handläggartjänst ”i botten”, som de återgår till om chefsuppdraget upphör.

Skatteverket är en av de myndigheter som länge anställt chefer på tidsbegränsade förordnanden. Cheferna har en grundanställning som handläggare, som de kan gå tillbaka till. Myndigheten gjorde nyligen en utvärdering i frågan och beslutade att fortsätta som tidigare.

– Huvudsyftet var att undersöka om anställningsformen lett till högre rörlighet, och det hade det. Vi ser det som värdefullt att chefer kan gå in och ur sina uppdrag, och myndigheten kan dra nytta av deras erfarenhet och kompetens, säger Tord Eriksson, HR-konsult på Skatteverket.

Modellen har dock justerats efter utvärderingen. Tidigare kunde uppdraget förlängas en gång för samma befattning, men nu finns ingen fastslagen gräns för antalet förlängningar.

– Vi ville ha det mer flexibelt. Å andra sidan görs en noggrann utvärdering inför varje förlängning, där även facket kontaktas.

Flera myndighetsföreträdare påpekar att de ser både för- och nackdelar med tidsbegränsade chefsuppdrag. Exempelvis säger Tord Eriksson att en del är övertygade om att det blir svårare att rekrytera chefer om det står i platsannonsen att uppdraget är tidsbegränsat.

– Problemet är att det får vi aldrig veta. Men de som jobbar med rekryteringar anser generellt att det inte är svårare att rekrytera till chefstjänster än till andra tjänster. En del säger i intervjuer att de tycker att det är positivt att de har möjlighet att hoppa av och få andra arbetsuppgifter.

Therese Östling Waller, HR-chef på Finansinspektionen, säger att hon också kan se de fördelar som Tord Eriksson pekar på. Finansinspektionen har dock valt att inte tidsbegränsa uppdragen för myndighetens närmare 80 chefer.

– Det finns personer som tvekar att hoppa på ett tidsbegränsat uppdrag, så det kan bli svårare att rekrytera. Det kan också vara viktigt med stabilitet när det händer saker i en organisation, säger Therese Östling Waller, som inte uppfattat någon efterfrågan bland cheferna på att få ett uppdrag med tidsbegränsning.

Även på Boverket i Karlskrona har chefstjänster utan tidsbegränsning.

– Vi tror att det är bättre. När vi har en ledig chefsbefattning vill vi attrahera och rekrytera den som verkligen vill vara chef, och vill vara det på lång sikt. Och vi tycker att vi får de som har bäst chefs- och ledarkompetens, säger Kristina Jönsson, HR-partner på myndigheten.

Hon anser att tillsvidareanställda chefer har större möjligheter att arbeta strategiskt och långsiktigt. Chefer som stannar är också bra för medarbetarna, framhåller hon, och de har en förtrogenhet med verksamheten och personalen som underlättar vid exempelvis utvecklingssamtal och lönesamtal.

Catrine Björn är relativt nytillträdd som HR-chef på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Där har alla 88 chefer tidsbegränsade uppdrag, vilket innebar en ny situation för Catrine Björn.

– Jag kommer från Försvarsmakten och Arbetsmiljöverket, och där gällde vanliga anställningar. Arbetsmiljöverket gjorde resan från tidsbegränsade förordnanden till anställning som chef, eftersom man tyckte att det var problematiskt med förordnanden, berättar hon.

Catrine Björn säger att hon vill lyssna in och förstå inställningen på FOI innan hon bestämmer om hon ska lyfta frågan. En stor del av myndighetens anställda är forskare, framhåller hon. Kopplingen till universitetsvärlden, där många chefsuppdrag ses som något man kan ta på sig för en viss tid, kan leda till att det känns naturligt även på FOI.

– Det vore inte bra om det uppfattas som sämre att anställas som chef. Vi vill behålla våra chefer, säger Catrine Björn.

Den fackliga ingången är att det är viktigt med anställningstrygghet. I förra avtalsrörelsen yrkade ST, och den förhandlingsorganisation som förbundet ingår i på myndighetssidan, på att det ska skrivas in i det centrala kollektivavtalet att tillfälliga chefsförordnanden bara ska användas undantagsvis. Normen på alla myndigheter skulle därmed vara anställning som chef.

Kravet avvisades av Arbetsgivarverket. Hur årets fackliga yrkanden ska se ut är ännu inte bestämt, men Mikael Andersson, central ombudsman på ST, konstaterar att anställningstrygghet är en grundbult för förbundet. Den är viktig både för den enskilde och för verksamheten, anser han.

– Ledarskap är ett långsiktigt arbete, det tar tid att växa in i rollen. Det kan också vara så att man arbetar med stora utmaningar eller stora förändringar, vilket kanske inte alltid är populärt och kräver sin tid, säger Mikael Andersson.

STs chefsombudsman Ida Meric tycker att tidsbegränsade förordnanden är en otidsenlig anställningsform.

– Man borde fundera på om det är det man ska möta framtiden med. Tryggheten behövs om vi ska kunna rekrytera bra chefer och ledare framöver, säger hon.

Lokala fack kan dock ha en delvis annorlunda bild. På Transportstyrelsen, där alla chefer med personalansvar har dels en grundanställning, dels ett chefsförordnande, ses anställningstryggheten som ett mindre bekymmer. STs avdelningsordförande Anna Malmborg ser vissa fördelar med den modell myndigheten valt.

– Om du har skött dig får du fortsätta. Och om chefen själv känner att det inte funkar eller att man vill göra något annat kan det bli en naturlig avgång, säger hon.

Däremot är Anna Malmborg kritisk till att myndigheten på grund av omorganisationer och budgetproblem har avvaktat med chefsrekryteringar, och i stället laborerat med täta byten på chefsposter.

– I några fall har det varit en hel radda med chefer som kastats in och bytts ut, och de har inte haft fullt mandat. Man har bara hållit verksamheten flytande, och det har varit svårt för både cheferna och medarbetarna.

Även Anders Tell, avdelningsordförande för ST inom Skatteverket, är i huvudsak positiv till myndighetens lösning – trots att den alltså inte överensstämmer med vad ST på central nivå vill.

– Jag har inte sett problem, och det är kanske en fördel att man har en utvärdering efter den tidsbestämda perioden, säger han.

På Skatteverket får anställda som byter från en chefsroll till en handläggartjänst behålla sin chefslön. ST-avdelningen har landat i att det är rätt, säger Anders Tell.

– Det innebär visserligen att de får högre lön för samma arbete jämfört med andra handläggare. Men annars hade man kanske blivit kvar som chef längre än man egentligen vill.

Försäkringskassan är en av de stora myndigheter där cheferna är anställda som chefer. Fredrico Nunes Ferraz, som sitter i styrelsen för STs chefssektion på myndigheten, säger att frågan om en annan ordning aldrig kommit upp, vare sig mellan parterna eller i den fackliga sektionen:

– Det är en icke-fråga. Men personligen har jag uppfattningen att anställningstrygghet gör att man som chef kan vara lite mer tydlig i sitt uppdrag. Om en högre chef säger ”hoppa!” kan man fråga varför, och inte bara hur högt man ska hoppa. Med tidsbegränsning ser jag risker för en toppstyrd organisation.